Navet

Eget skapande berättelser

• Lagom naturvetenskapliga utmaningar för åldersgruppen
• Lite kul
• Lite spänning
• Berättelse som engagerar barn
• Vill du att berättelsen är kopplad till något praktiskt att göra?
• Ta sig över "hinderbanan"
• Paus - eller mellanlandning som för handlingen framåt
• Under ytan

Vi fick några enkla tips på vad man kan tänka på när man ska skriva en egen naturvetenskaplig berättelse för barn. Vi fick även en mall att utgå ifrån där vi skulle ge huvudpersonerna i berättelsen en identitet. Vi skulle tänka på vad personen tyckte om, gjorde på fritiden, om den var glad/arg och så vidare. Detta var ganska svårt då jag själv fick lite prestationsångest och jag hade därför valt att inte göra detta ihop med barn. Både Piaget och Vygotskij menar att det är språkutvecklande för barnet om de sysselsätts och får nya erfarenheter (Svensson 2009, s.39).

Fissaft
Däremot hade Gunnarsson en egen bok med naturvetenskapliga berättelser i. Hon läste ett kapitel ur denna bok som handlade om Berta och fissaften. Vi fick sedan prova på att göra egen fissaft och till detta behövde vi:

• Bikarbonat
• Kålsaft eller blåbärssaft
• Vatten
• Olja

Vi började med att hälla bikarbonat och olja i ett provrör tills det blev två skikt. Då såg man har bubblorna från bikarbonatet åkte upp mot ytan. Därefter droppade vi ner kålsaften som sedan sjönk till botten. Sedan började det bubbla ännu mer då det nu hade bildats koldioxidgas. Nu ändrade det även färg eftersom att PH-värdet hade ändrats. Använde man sig av kålsaft fick man uppleva en fisliknande lukt då atomer och molekyler åker upp och sätter sig i näsan. Genom detta experiment får barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98, rev. 2010, s.10).


Egna tankar:
Enligt Läroplan för förskolan ska förskolläararen ansvara för att varje barn stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010 s.11. Jag tror att detta hade varit ett uppskattat experiment att göra ihop med barn. Det var kul även för oss vuxna att se vad som hände. Vi funderade över en del begrepp vi använt oss av under dagen och vi kom överens om att det var mycket matematiska begrepp. Hela dagen förde vi diskussioner med varnadra vilket gör att det blir en språkutvecklande aktivitet. Enligt den sociokognitiva teorin medför socialt samspel att barn vill kommunicera, vill tala, lär sig hur språk används, lär sig producera tal och lär sig språkregler (Svensson 2009, s 40). Gunnarson menar att vi ska lära barn sakers riktiga namn redan från början, till exempel decilitermått, millilitermått osv. Detta för att underlätta för barnen då de slipper lära om på nytt senare i livet.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunnarsson, Anna 2015. Workshop, navet. Campus Varberg [2015-03-03]