Göteborgs stadsmuseum

På Göteborgs stadsmuseum fick vi gå igenom olika våningar för att komma till Barnens museum. På vägen fick vi följa ”Göteborg genom tiderna” som var själva basutställningen. De mesta som fanns att titta på var i glasmontrar och en del saker var ganska högt upp. Det fanns mycket att kolla på och på första våningen fanns det ett stort skepp som jag tror hade varit intressant för barnen. Jag kan tänka mig att detta skepp hade kunnat leda till många intressanta och roliga diskussioner. När vi kom till våningen längst upp kom vi till barnens museum. Det påminde lite om en lekhall då det var stora ytor där barnen kunde röra sig på och leka med klossar, åka rutschkana och klättra på en klättervägg.  Man kunde krypa genom tunnlar och det fanns många olika motorikaktiviteter. I ett hörn fanns det en snurra med Göteborgs slangord som man kunde sätta ihop. Den tror jag hade kunnat leda till många diskussioner om de olika orden och dess betydelse.

Barnens museum hade passat barn i alla åldrar tror jag. De andra utställningarna var mycket att se på men inte så mycket de fick känna på eller aktivera sig med. Av den anledningen tror jag att de utställningarna hade passat bättre för barn i 4-6 års åldern. Barnens museum hade däremot passat de flesta åldrarna. Då de fanns någonting för alla där. Eftersom de hade mycket yta att röra sig på fick de utveckla sin rumsuppfattning. För att utveckla sin rumsuppfattning är det bra om barnet får använda sig av hela sin kropp, skriver Hieberg Solem och Kirsti Lie Reikås (2004, s.77). Ett mål i Läroplan för förskolan är att varje barn ska sträva efter att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning (Lpfö 98 rev 2010, s10).

 

 

 

 

 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

 

 

 

 

 

Navet

Eget skapande berättelser

• Lagom naturvetenskapliga utmaningar för åldersgruppen
• Lite kul
• Lite spänning
• Berättelse som engagerar barn
• Vill du att berättelsen är kopplad till något praktiskt att göra?
• Ta sig över "hinderbanan"
• Paus - eller mellanlandning som för handlingen framåt
• Under ytan

Vi fick några enkla tips på vad man kan tänka på när man ska skriva en egen naturvetenskaplig berättelse för barn. Vi fick även en mall att utgå ifrån där vi skulle ge huvudpersonerna i berättelsen en identitet. Vi skulle tänka på vad personen tyckte om, gjorde på fritiden, om den var glad/arg och så vidare. Detta var ganska svårt då jag själv fick lite prestationsångest och jag hade därför valt att inte göra detta ihop med barn. Både Piaget och Vygotskij menar att det är språkutvecklande för barnet om de sysselsätts och får nya erfarenheter (Svensson 2009, s.39).

Fissaft
Däremot hade Gunnarsson en egen bok med naturvetenskapliga berättelser i. Hon läste ett kapitel ur denna bok som handlade om Berta och fissaften. Vi fick sedan prova på att göra egen fissaft och till detta behövde vi:

• Bikarbonat
• Kålsaft eller blåbärssaft
• Vatten
• Olja

Vi började med att hälla bikarbonat och olja i ett provrör tills det blev två skikt. Då såg man har bubblorna från bikarbonatet åkte upp mot ytan. Därefter droppade vi ner kålsaften som sedan sjönk till botten. Sedan började det bubbla ännu mer då det nu hade bildats koldioxidgas. Nu ändrade det även färg eftersom att PH-värdet hade ändrats. Använde man sig av kålsaft fick man uppleva en fisliknande lukt då atomer och molekyler åker upp och sätter sig i näsan. Genom detta experiment får barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98, rev. 2010, s.10).


Egna tankar:
Enligt Läroplan för förskolan ska förskolläararen ansvara för att varje barn stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010 s.11. Jag tror att detta hade varit ett uppskattat experiment att göra ihop med barn. Det var kul även för oss vuxna att se vad som hände. Vi funderade över en del begrepp vi använt oss av under dagen och vi kom överens om att det var mycket matematiska begrepp. Hela dagen förde vi diskussioner med varnadra vilket gör att det blir en språkutvecklande aktivitet. Enligt den sociokognitiva teorin medför socialt samspel att barn vill kommunicera, vill tala, lär sig hur språk används, lär sig producera tal och lär sig språkregler (Svensson 2009, s 40). Gunnarson menar att vi ska lära barn sakers riktiga namn redan från början, till exempel decilitermått, millilitermått osv. Detta för att underlätta för barnen då de slipper lära om på nytt senare i livet.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunnarsson, Anna 2015. Workshop, navet. Campus Varberg [2015-03-03]

Universeum

Universeum är en plats där du får stöta på många olika klimat. Vi började med att gå igenom regnskogen där vi fick se en mängd olika djur. Hade jag varit där med en barngrupp hade vi kunnat diskutera varför det kändes varmt och fuktigt där inne då jag tror att det är något de flesta barn hade reagerat på. Vi fick se såväl nordiska fiskar som tropiska djur. Det fanns fåglar som flög fritt genom rummet vilket jag tror hade varit spännande för barnen.  Vi fick även se apor som hoppade omkring i rummet. Här inne fanns det mycket att se och det hade funnits mycket att diskutera kring om vi hade vart där med en barngrupp. Frågor vi funderade kring var, varför finns det olika klimat och vilka klimat finns det? Varför har vi så olika typer av djur på olika ställen i världen?

"Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid" (Lpfö 98 rev 2010, s.7). Här ges utrymme att diskutera klimatfrågor och hur det vi gör kan påverka resten av världen.

 

Odla bakterierNär vi gick vidare stötte vi på en forskare som ville visa oss hur man odlade bakterier och hur man sedan dödade bakterierna. Jag antar att hon förklarade det på en mer avancerad nivå för oss då vi är vuxna. Det var kul att få prova på men det kändes nästan lite komplicerat när hon förklarade. Jag förmodar att hon hade förklarat på ett annat sätt om vi hade haft en barngrupp med oss.


När vi dödat bakterierna ändrade de färg till blått

Bakterier

 





Istiden

 

På ett ställe fick vi gå ut på en balkong där vi fick se mammuttar och andra djur som levde under istiden. Här tror jag att många barn hade känt igen delar av filmen "Ice age" vilket jag tror hade gjort det än mer intressant för barnen. De hade byggt djuren så att de kunde röra på sig vilket gjorde det hela mycket mer levande. Här hade man med en barngrupp kunnat diskutera kring de olika skillnader mellan nutid och dåtid. Varför lever inte dessa djur idag? 

 

"Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas "(Lpfö 98 rev 2010, s4). Här kan vi även diskutera skillnader mellan olika levnadssätt och acceptera att det finns andra sätt att leva på än det sätt jag själv lever på. Skillnader kan göras mellan såväl olika världsdelar som mellan en barngrupp.



 

 

 

Experiment

Under hela vistelsen på Universeum ges man möjlighet att prova och experimentera. De har även en teknik avdelning där man får prova på många olika saker. Vi tog på oss en dräkt med kardborrband och sedan skulle man hoppa upp på en vägg där man sedan fastnade. Vi testade vår reaktionsförmåga genom att stå vid en maskin som släppte ned pinnar lite titt som tätt, och så snabbt som möjligt skulle man fånga pinnarna. Vi provade även att göra såpbubblor på ett ljusbord. Det finns som sagt mycket att se på Universeum och det finns antagligen någonting för alla som lockar ens intresse. Ett problem skulle kunna vara att det finns så mycket att se och så mycket att testa så att det hade vart svårt att ge varje barn den tid den behöver. Jag tror att man hade behövt välja ut vissa delar av Universeum där man skulle lägga lite extra tid. D

 et kan man i så fall göra i förväg genom att rösta i barngruppen, eller observera vad som intresserar dem mest. Jag tror dock att det bästa hade varit att lägga fokusera på teknik avdelningen då det finns så mycket att se och prova på där. Självklart hade jag velat gå igenom hela Universeum med barngruppen, men jag tror det kan vara bra att ha ett ämne där man lägger mest tid på.

 

 

 

Övrigt

När man förflyttade sig mellan de olika våningarna och rummen hade de även tänkt på att förflyttningen skulle vara lärorik. De hade nämligen satt upp skyltar med talraden, numrerat räcket till trappan och satt upp olika antal streck på räcket. Här får barnen öva på räkneordens ordning vilket innebär att varje räkneord måste komma i en bestämd ordning som sedan följs av nästa bestämda räkneord (Sterner & Johansson 2006, s.75).

 



 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Sterner, Görel & Johansson, Bengt (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

 

 



 

 

 

 

 

Matematik - VFU

Formjakt med pinnar

En dag var vi ute i skogen. Min handdocka Nilla hade med sig ett uppdrag där barnen skulle hitta två pinnar var som var lika långa som barnens underarmar och lika tjocka som deras tummar. När barnen samlat in pinnarna fick de leka fritt men det var många som var nyfikna på vad vi skulle göra med pinnarna. När vi kom tillbaka till skolan ville Nilla se hur långt det kunde bli om man la alla pinnarna efter varandra. Barnen fick lägga sina pinnar efter varandra och den blev så lång så att vi fick använda oss av tre olika rum.





Därefter fick blev barnen indelade i grupper om ca fyra barn i varje grupp. Varje grupp fick en geometrisk form, som sedan blev namnet på deras grupp. Den första uppgiften de fick var att de skulle försöka forma sin geometriska form med hjälp av de pinnar de hade. Sedan fick de gå och leta upp varsin sak i klassrummet som hade samma form. De fick även papper och penna för att skriva ned eller rita de saker de hade hittat.




Utvärdering: Denna aktivitet utvecklades under tidens gång då jag egentligen bara hade en "grovplanering" och inte något färdig tanke om hur aktiviteten skulle bli. Jag hade planerat att arbeta med geometriska former, men jag var inte helt säker på vad vi skulle göra. Barnen verkade tycka att denna uppgift var spännande då det började med att de fick ett uppdrag som sedan utvecklades allt eftersom. De barnen som fick formen cirkel fick en rejäl utmaning när de skulle forma en cirkel med hjälp av pinnarna. Jag var där och stöttade dem men efter långa diskussioner med både mig och de andra barnen kom de fram till hur de skulle göra. De insåg att det hade blivit enklare om de hade en pinne till för att fylla ut tomrummet. Några barn från en annan grupp erbjöd en pinne eftersom de redan var klara med sin form.



När barnen diskuterade hur de skulle göra för att få cirkeln helt rund utvecklades de i sin förmåga att lösa matematiska problem. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det att skolan ska ge barnet förutsättningar att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Lgr 11 s.63). Heidberg Solem och Lie Reikerås (2004) menar att det är viktigt att barn utmanas inom geometri på olika sätt. En viktig del är att det ska vara meningsfullt för barnen och att barnen tycker det är relevant. Som pedagog måste man därför möta barnen halvvägs för att inspirera och underlätta för barnen samtidigt som vi ger dem möjlighet att utmanas (Heidberg Solem & Lie Reikerås2004 ss.120-121).


Mål som berörs:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Referenser

 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

 

Matematik workshop

Begrepp inom matematik: Jämförelse, kommunikation, uppskattningar,
problemlösning, fantasi, urskilja, gissningar, logik, mönster & samband,
uppleva/erfara, kreativitet, reflektion,
glädje och variation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Carina Mattssons workshop om matematik var mycket inspirerande och jag gick därifrån med många nya idéer som jag vill prova ute i verksamheten. En sak som jag framförallt fastnade för var hur man på olika sätt kan rösta med hjälp av flirtkulor. Vi började med att rösta om vilket tv-program vi helst ville se ikväll och vi fick lägga en flirtkula vars färg motsvarade de alternativ vi valt, i ett långt genomskinligt rör. Här blev det tydligt med vilket rör som hade flest och minst antal kulor. Detta sätt blir väldigt tydligt och konkret då man får en tydlig bild av vilket rör som fått flest röster. Med en barngrupp kan man även räkna kulorna gemensamt då det i så fall blir ännu tydligare. En annan rolig sak hon gjorde med flirtkulorna efter vi hade röstat var att trä dem på en tråd och gjorde ett cirkeldiagram av det. Hon satte sedan upp den på whiteboardtavlan och fyllde i med samma färg som kulorna för att förtydligade ytterligare vilken färg det fanns mest utav. Då jag aldrig använt mig av diagram i varken förskola eller förskoleklass tidigare är detta något jag fastnade för då jag uppfattar detta som en enkel men också rolig sak att göra ihop med barnen.

 

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" (Lpfö 98 rev 2010, s.10). 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hon visade oss även en hel del material som man kan ha med sig ute i skogen och en av de sakerna jag fastnade mest för var halsduken hon hade stickat i olika färgskalor. Med den kan man hitta på många roliga saker. Ett exempel är att man kan gå på färgjakt och hitta så många saker som möjligt som passade in på halsdukens olika färger. Jag har upplevt att barn gärna har fri lek när de är i skogen, men om de får ett litet uppdrag är det ofta många barn som blir glada och visar glädje i att utföra uppdraget.

Kursmål som berörs:

• Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Mattson, Carina (2015) Workshop matematik Campus Varberg [2015-03-24]

 

Textil i förskola

Tovning

På vår första workshop fick vi testa på att tova. Att tova innebär att man gör filt av ullfibrer. När man arbetar in varmt såpavatten med ullen häftas fibrerna ihop och bildar en sammanhängande massa. Som pedagog ska vi ge barnen möjlighet att utveckla sin skaparlust och upptäckarförmåga. Genom att använda sig av tovning får barnen chansen att använda sig av alla sina sinnen(Björkdahl Ordell 2010, s.17). Min grupp tovade en egen tavla och jag upplevde det som en rogivande och rolig sak att göra gemensamt.  Ett problem som kan uppstå om man skulle göra detta med en barngrupp är att pedagogen får hjälpa till lite väl mycket. När vi använde ”stickan” för att sätta fast saker på vår tavla var det lätt att man stack sig. Detta tyckte jag var en av de roligaste sakerna när vi gjorde vår tavla och det hade känts tråkigt att behöva ta över den uppgiften från barnen då jag tror att många hade tyckt det hade varit roligt. Till förskolan hade jag valt att köpa in färdigkardad ull trots att det förmodligen blir lite dyrare. Det hade vart kul att låta barnen få prova på att karda ullen själva men då jag själv anser att det är en ganska tung uppgift tror jag att det hade dragit ner barnets intresse. Jag hade kunnat låta barnen få prova på för att de skulle få känna hur det kändes. I min grupp valde vi att göra en tavla med Pippi Långstrump på vilket hade kunnat bli ett bra tema om det hade intresserat barnen. Det hade vart utvecklande för språket då man i skapande stund låter barnen prata och reflektera. Som pedagog kan man tänka på att nämna vad man gör, då barnen får höra nya begrepp. Under tiden man tovar får barnen även höra nya begrepp, använda sig av matematiska begrepp, problemlösning, dessutom får de använda sig av alla sina olika sinnen under tiden.

Tovning

En tovad tavla med Pippi Långstrump

 

 

 

 Tryck på textil

 

 På vår andra workshop fick vi testa på att göra tryck på textil med olika redskap. Detta är en sak jag definitivt kan tänka mig att testa på min VFU. För barnen kan det vara kul att få prova på att göra tryck med andra saker än det man vanligtvis använder för att göra tryck. Vi testade att göra tryck med toalettrullar, snören som vi doppade i färg, kavlar, våra egna händer med mera. Här får barnen en chans att tänka utanför ramarna då det inte finns några rätt eller fel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Textil och matematik

Björkdahl Ordell (2010) beskriver många fördelar med att använda sig av textil inom förskola och skola, dessa fördelar har de kommit fram till genom ett textilprojekt. Genom att använda sig av olika former av textilarbete kan barnen utveckla sin matematiska och språkförmåga. Resultatet av projektet visade att barn har enklare att utveckla sin matematiska förmåga och ta den till en ny nivå då barnen kunde räkna större tal än vad de kunde i matematikboken de hade. Dessutom fick barnen lära sig problemlösning då det ibland kunde stöta på hinder som krävdes att barnen fick tänka steget längre (ss. 3-4).  Textil kan man få in i förskolan och förskoleklass på många olika sätt. Med hjälp av ett snöre kan du tillexempel mäta och jämföra olika föremål, sig själv, sina kompisar med mera. På min andra fältdag satt jag och några barn och bläddrade i en bok om textil. Barnen blev inspirerade av detta och det resulterade i att vi allihopa satt och sydde olika saker resten av dagen. Här väcktes min tanke om mitt didaktiska material som jag ska göra under VFUn. Jag tänker spinna vidare på barnens intresse inom textil och göra ett material som jag tror vi kan ha mycket andvändning av i förskoleklassen. Mitt nästa projekt blir därmed att sy en egen handdocka, trots att jag inte har någon som helst erfarenhet av att sy.

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

 

Kursmål som berörs:

• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
•  förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser

 

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Wahlström Eva (2015) Workshop textil Campus Varberg [2015-02-09] & [2015-03-17]