Göteborgs stadsmuseum

På Göteborgs stadsmuseum fick vi gå igenom olika våningar för att komma till Barnens museum. På vägen fick vi följa ”Göteborg genom tiderna” som var själva basutställningen. De mesta som fanns att titta på var i glasmontrar och en del saker var ganska högt upp. Det fanns mycket att kolla på och på första våningen fanns det ett stort skepp som jag tror hade varit intressant för barnen. Jag kan tänka mig att detta skepp hade kunnat leda till många intressanta och roliga diskussioner. När vi kom till våningen längst upp kom vi till barnens museum. Det påminde lite om en lekhall då det var stora ytor där barnen kunde röra sig på och leka med klossar, åka rutschkana och klättra på en klättervägg.  Man kunde krypa genom tunnlar och det fanns många olika motorikaktiviteter. I ett hörn fanns det en snurra med Göteborgs slangord som man kunde sätta ihop. Den tror jag hade kunnat leda till många diskussioner om de olika orden och dess betydelse.

Barnens museum hade passat barn i alla åldrar tror jag. De andra utställningarna var mycket att se på men inte så mycket de fick känna på eller aktivera sig med. Av den anledningen tror jag att de utställningarna hade passat bättre för barn i 4-6 års åldern. Barnens museum hade däremot passat de flesta åldrarna. Då de fanns någonting för alla där. Eftersom de hade mycket yta att röra sig på fick de utveckla sin rumsuppfattning. För att utveckla sin rumsuppfattning är det bra om barnet får använda sig av hela sin kropp, skriver Hieberg Solem och Kirsti Lie Reikås (2004, s.77). Ett mål i Läroplan för förskolan är att varje barn ska sträva efter att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning (Lpfö 98 rev 2010, s10).

 

 

 

 

 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

 

 

 

 

 

Världskulturmuseet i Göteborg

Jordlingar

Denna utställning hade jag gärna besökt med en barngrupp då det fanns mycket både se och göra. Genom utställningen fick man läsa allt om hur människan har utvecklats med tiden.

Alla texter som var uppsatta var väldigt lättlästa och det var enkelt att förstå vad det handlade om. I början fanns det roliga speglar som jag tror barnen hade uppskattat. På skyltarna som var uppsatta lite här och var kunde man läsa bland annat om rytmik och språk. Hade jag vart där med en barngrupp hade jag som pedagog fått läsa för barnen vilket för hoppningsvis hade lett till roliga diskussioner. På utställningen hade de en rytmikhörna där man kunde göra egen musik genom att flytta sig genom rummet. Det fanns även en stor sagohörna och en mysig plats där man kunde sitta och läsa. Det fanns även roliga spel som barn kan leka med och utforska. Ehrlin (2012) menar att det är stimulerande för språkutvecklingen att använda sig av musik som redskap i den pedagogiska miljön. Det behöver inte handla om att ha en musiksamling men det är viktigt att pedagogerna ser möjligheten att använda musik i verksamheten (s.148). Det kanske kan vara svårt att göra just dessa musikaktiviteter i verksamheten, men förhoppningsvis kan utställningen inspirera till att använda musik på ett nytt sätt. På en skylt stod det ett tips på hur man skulle göra för att komma ihåg saker. Tipset var att man skulle skriva upp det, vilket sedan ledde in på olika tecken. På en annan skylt stod det ”Är det ett språk om bara en kan prata det?” vilket jag tror hade lett till många diskussioner i en barngrupp. Detta hade man senare kunnat vidareutveckla ännu mer genom att prata om vad språk faktiskt är för något.
"Arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation"Lpfö 98 rev 2010 s.11). Som pedagog tycker jag att det är viktigt att vi samtalar om vad språk. Varför finns det flera språk? Varför har vi språk? Här kan man även arbeta med att få in andra språk, om man till exempel har ett barn med annat modersmål än svenska.









Referenser:

Ehrlin, Anna. Att starta musikprofil i förskolan , i Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

 

Lekstäver och orddjur

Denna utställning var väldigt rolig om man försökte sätta sig in ett barns perspektiv. Utställningen var inte så stor men själva innehållet i sig kan jag tänka mig lockar många barns intresse. Där inne fanns det stora bokstäver som man kunde flytta på, klossar med ord på som man kunde sätta ihop till nya ord, antingen riktiga eller påhittade ord. Där får barnen verkligen chansen att möta skriftspråket på ett roligt och meningsfullt sätt genom att leka sig fram. Den här utställnigen hade passat såväl yngre som äldre barn. De yngre barnen som ännu inte lärt sig skriva får ändå en chans att leka med bokstäver och de kanske till och med känner igen någon bokstav. Om man hade varit där med en barngrupp tror jag att pedagogens roll hade vart oerhört viktigt då man som pedagog kan hjälpa barnen att läsa vad de skrivit. Som pedagog kan man även själv sätta ihop ord till barnen som man sedan gemensamt kan ljuda. Med en barngrupp hade det funnits mycket att diskutera och samtala kring. Svensson (2005) menar att pedagogen måste vara beredd på att varje barns språkliga medvetenhet varierar (s.27).


"Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen" (Lpfö 98 rev 2010 s.6).

Översta bilden illustrerar ordbilden av endast versaler
Nedersta bilden illustrerar ordbilden av versaler och gemener

På Svenssons föreläsning "Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt" berättade hon att det är vanligast att barnen i förskolan lär sig att skriva sitt namn med stora bokstäver. Hon menar dock att för att vänja barn vid ordbilden kan det vara enklare för barn att se ordbildens mönster om det är skriver med små bokstäver, det vill säga gemena bokstäver. Om barnet skriver sitt namn med endast gemena bokstäver blir det enklare för dem att känna igen orden, då de gemena bokstäverna har staplar som går upp och ned. Skriver man enbart med versaler ser alla ordbilder i stort sett likadana ut(Svensson 2005, s.26). Detta är något jag själv kommer tänka på i mitt framtida yrke.

 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2015). Föreläsning. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Campus Varberg [2015-01-19]

 

 

 

Navet

Eget skapande berättelser

• Lagom naturvetenskapliga utmaningar för åldersgruppen
• Lite kul
• Lite spänning
• Berättelse som engagerar barn
• Vill du att berättelsen är kopplad till något praktiskt att göra?
• Ta sig över "hinderbanan"
• Paus - eller mellanlandning som för handlingen framåt
• Under ytan

Vi fick några enkla tips på vad man kan tänka på när man ska skriva en egen naturvetenskaplig berättelse för barn. Vi fick även en mall att utgå ifrån där vi skulle ge huvudpersonerna i berättelsen en identitet. Vi skulle tänka på vad personen tyckte om, gjorde på fritiden, om den var glad/arg och så vidare. Detta var ganska svårt då jag själv fick lite prestationsångest och jag hade därför valt att inte göra detta ihop med barn. Både Piaget och Vygotskij menar att det är språkutvecklande för barnet om de sysselsätts och får nya erfarenheter (Svensson 2009, s.39).

Fissaft
Däremot hade Gunnarsson en egen bok med naturvetenskapliga berättelser i. Hon läste ett kapitel ur denna bok som handlade om Berta och fissaften. Vi fick sedan prova på att göra egen fissaft och till detta behövde vi:

• Bikarbonat
• Kålsaft eller blåbärssaft
• Vatten
• Olja

Vi började med att hälla bikarbonat och olja i ett provrör tills det blev två skikt. Då såg man har bubblorna från bikarbonatet åkte upp mot ytan. Därefter droppade vi ner kålsaften som sedan sjönk till botten. Sedan började det bubbla ännu mer då det nu hade bildats koldioxidgas. Nu ändrade det även färg eftersom att PH-värdet hade ändrats. Använde man sig av kålsaft fick man uppleva en fisliknande lukt då atomer och molekyler åker upp och sätter sig i näsan. Genom detta experiment får barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98, rev. 2010, s.10).


Egna tankar:
Enligt Läroplan för förskolan ska förskolläararen ansvara för att varje barn stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010 s.11. Jag tror att detta hade varit ett uppskattat experiment att göra ihop med barn. Det var kul även för oss vuxna att se vad som hände. Vi funderade över en del begrepp vi använt oss av under dagen och vi kom överens om att det var mycket matematiska begrepp. Hela dagen förde vi diskussioner med varnadra vilket gör att det blir en språkutvecklande aktivitet. Enligt den sociokognitiva teorin medför socialt samspel att barn vill kommunicera, vill tala, lär sig hur språk används, lär sig producera tal och lär sig språkregler (Svensson 2009, s 40). Gunnarson menar att vi ska lära barn sakers riktiga namn redan från början, till exempel decilitermått, millilitermått osv. Detta för att underlätta för barnen då de slipper lära om på nytt senare i livet.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunnarsson, Anna 2015. Workshop, navet. Campus Varberg [2015-03-03]

Språk - VFU

Ann-Catrin Svensson hade en föreläsning där hon tog upp några viktiga kompetenser inför läs och skrivinlärning.

• Fonologisk medvetenhet
• Grammatisk/syntaktisk och morfologisk förmåga
• Ordförråd
• Snabb tillgång till språket
• Verbalt minne
• Tidig skriftspråkig förmåga, tex bokstavskännedom

 VFU

Bornholms modellen

En metod för att lära sig läsa och skriva är ljudmetoden, som är en syntetisk metod. Det vill säga att man bildar en syntes genom att foga samman delarna (bokstavsljuden) till en helhet. För att barnen ska förstå den alfabetiska principen och utveckla sin fonologiska medvetenhet får de lära sig att känna igen en bokstavssymbol i taget och hur den låter. När de känner igen bokstaven och kan ljuda några av dem får de träna på att sätta ihop ljuden till ett kortare ord. Fokus ska inte ligga på hur orden stavas, utan hur det låter (Svensson 2009 s.113).

 

Denna metod fick jag stöta på under min verksamhetsförlagda utbildning då klassen hade arbetat enligt denna modell sedan höstens terminstart. Min handledare visade mig allt material de hade som tillhörde Bornholms modellen och hon berättade att denna modell hade hjälpt många barn i deras läs och skrivutveckling. De hade en ”handbok” med ett färdigskrivet schema som de hade följt så noggrant de kunnat.  

 

Bokstavssnurran

Jag var med under en aktivitet där vi skulle träna på ljuden. Varje barn fick varsitt kort med ett treljudsord på. Därefter fick de snurra på en platta med alfabetets alla bokstäver, när pilen stannade på en bokstav fick de barnet som snurrat försöka ljuda bokstaven och sedan kolla på sitt kort om bokstaven fanns med i ordet.

 

Veckans bokstav

Varje måndag presenterades ”veckans bokstav”. På fredagen skickades det alltid ut ett veckorbrev där de skrev vilken bokstav de skulle arbeta med. Alla barn fick då ta med sig någonting hemifrån som började på denna bokstav och sedan presentera det för klasskamraterna under samlingen. Om de ville fick de skriva sitt ord på tavlan. Därefter fick de samarbeta och lägga sig på golvet och forma bokstaven med hjälp av sina kroppar. De hade även en liten alfabetsbok där de klistrade in bokstaven, ritade saker som innehöll bokstaven och klistrade in bilder.

 

Ett mål i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är att eleven ska utveckla lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter

textens form och innehåll (s.223).

 

Om barn får delta i aktiviteter där de får tillfälle att använda sig av skriftspråket på ett roligt sätt utvecklar de sina kunskaper om skriftspråket som en naturlig del av vardagen. Både pedagoger och föräldrar spelar en stor roll för att skapa förutsättningar för barnet så att barnet får möjlighet att utforska skriftspråket (Laursen 2010  s.58).

 

 

Mål som berörs:

• Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

 

Referenser

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

 Tillgänglig på internet : http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

 Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Svensson, Ann-Katrin (2015). Föreläsning. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Campus Varberg [2015-01-19]

 

Flerspråkighet i förskolan

Vi alla kommer någon gång möta barn som behöver extra stöd med språkutvecklingen, i vissa fall kan det handla om flyktingbarn som precis kommit till Sverige eller som bara varit i Sverige under en kort period. Emma Almingefält (2015) beskrev sju olika faktorer som kan påverka dessa barns språkprogression och hur vi som pedagoger bör möta dessa barn för en gynnsam språkprogression.

Ålder
Barnets ankomstålder kan påverka barns språkinlärning. Om barnet kommer till Sverige innan de är 12-13 år kan de nå en infödd nivå av det svenska språket.

Kropp och själ
Saker som hänt innan flykten kan ka stor betydelse för hur den psykiska hälsan kommer att vara den första perioden när barnet kommit till Sverige. Händelserna i det nya landet har stor betydelse för hur barnets senare psykiska hälsa kommer att bli. Det är därför viktigt att vi som pedagoger ger barnet trygghet och rutiner och vi måste vara väl medvetna om vad barnet har sin "ryggsäck" och respektera detta.

Hjärnskador
Vissa barn drabbas av inre/yttre hjärnskador, tex hjärntumör, våldskador eller verbal dyspraxi.

Verbal dyspraxi innebär det att barnet inte kan forma munnen, vilket gör att de inte kan prata. Dessa barn måste lära sig explicit hur man formar munnen för de olika orden, det vill säga att pedagogen måste aktivt lära barnet medvetet hur man formar munnen för de olika orden.

Attityd och motivation

Föräldrarnas inställning till det nya språket kan komma att påverka barnets språkutveckling, både positivt och negativt. Har föräldrarna en negativ inställning och anser att det inte finns någon mening med att lära sig det nya språket eftersom de egentligen vill flytta hem till sitt hemland igen. Har föräldrarna denna negativa inställning till språket är det viktigt att pedagogen förtydligar för föräldrarna varför det är bra att deras barn lär sig språket. Det blir enklare för barnet att skaffa kompisar, delta i sociala sammanhang och de blir mer självständiga.

 

Kontakt med andraspråket

Gör en kartläggning ihop med föräldrarna över när barnet använder sig av andraspråket. I vilka domäner pratar barnet andraspråket? Hemma, förskolan, fritiden och så vidare. Därefter gör pedagogen, barnet och föräldrarna en språkplan för att sedan kunna arbeta vidare med barnets språkutveckling.

 

Vistelsetid och hur mycket sammanhängande tid i förskolan

Pedagogen ska försöka se till att barnet är på förskolan så mycket som möjligt då barnet behöver trygghet och struktur.

 

Pedagogerna

Pedagogerna spelar en stor roll för hur barnet språkprogression påverkas. Det gäller att pedagogerna visar intresse och engagemang för att barnet ska utveckla sin språkutveckling.

 

Ett mål i Läroplan för förskolan är att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 rev 2010, s.9).

 

Förskolan ska dessutom sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (s.9).

 

Mål som berörs i detta inlägg är:

• Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än
  svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

Referenser

 

 Alminefeldt, Emma, föreläsning. Flerspråkighet i förskolan. Campus Varberg, [2015-02-19]
 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

 

Språk - TRAS

På Ann-Catrin Svenssons (2015) föreläsning "Kartläggningsintrument för barns språkförmåga" berättade hon om ett observationsmaterial, TRAS.

TRAS är ett observationsmaterial som fokuserar på kommunikation från brett perspektiv. TRAS står för tidig registrering av språkutveckling. Med denna metod observeras barnen enskilt och med hjälp av en mall. Mallen är uppdelad åldersmässigt 2-3 år, 3-4 år och 4-5 år. Det som observeras i TRAS är :
Samspel
Kommunikation
Uppmärksamhet
Språkförståelse
Språklig medvetenhet
Uttal
Ordproduktion
Meningsbyggnad

Under kategorin språkförståelse kan det se ut på följande vis:

Ålder 2-3 år - Kan barnet peka ut vardagliga föremål?
Ålder 3-4 år - Förstår barnet nekande satser? (Tex, ge mig den som inte är röd)
Ålder 4-5 år- Kan barnet berätta något om vad en sak är? (Tex, vad är en kniv?)


Under föresläsningen diskuterade vi både för och nackdelar med att använda denna modell. Fördelen är att pedagogerna får chansen att uppmärksamma sin verksamhet. De får se på ett tydligt sätt vad de behöver arbeta mer med i verksamheten. Alla barn observeras ur samma perspektiv, vilket sedan blir ett underlag för hur verksamheten ska planeras.

En nackdel med denna metod kan vara att det blir som en bedömning av barnen. Kriterierna är dessutom tolkningsbara vilket kan bli en nackdel beroende på hur pedagogen tolkar barnets språkförmåga. För att vända dessa nackdelar till något positivt hänger det mycket på hur pedagogens inställning och synsätt till modellen.

Egna tankar:

När jag först fick höra om denna modell hade jag en negativ inställning till den då jag ansåg att det var en bedömning barnets språkutveckling. Efter Svenssons föreläsning fick jag en annan syn på modellen då jag förstod att allt egentligen handlar om vilken inställning jag själv som pedagog har och vilket sätt jag väljer att tolka kriterierna. Dessutom tycker jag att det är ett bra sätt för att få verksamheten framåt, då den ger bra grunder till hur verksamheten kan vidareutvecklas och vad pedagogerna behöver fokusera lite extra på.


Förskolans uppdrag är att lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen (Lpfö 98 rev 2010, s10).

Mål som berörs i detta inlägg:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

• redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Catrin. Föreläsning, Kartläggningsinstrument för barns språkförmåga. Campus Varberg [2015-02-23]

 

 

 

 

 

 

   

Textil i förskola

Tovning

På vår första workshop fick vi testa på att tova. Att tova innebär att man gör filt av ullfibrer. När man arbetar in varmt såpavatten med ullen häftas fibrerna ihop och bildar en sammanhängande massa. Som pedagog ska vi ge barnen möjlighet att utveckla sin skaparlust och upptäckarförmåga. Genom att använda sig av tovning får barnen chansen att använda sig av alla sina sinnen(Björkdahl Ordell 2010, s.17). Min grupp tovade en egen tavla och jag upplevde det som en rogivande och rolig sak att göra gemensamt.  Ett problem som kan uppstå om man skulle göra detta med en barngrupp är att pedagogen får hjälpa till lite väl mycket. När vi använde ”stickan” för att sätta fast saker på vår tavla var det lätt att man stack sig. Detta tyckte jag var en av de roligaste sakerna när vi gjorde vår tavla och det hade känts tråkigt att behöva ta över den uppgiften från barnen då jag tror att många hade tyckt det hade varit roligt. Till förskolan hade jag valt att köpa in färdigkardad ull trots att det förmodligen blir lite dyrare. Det hade vart kul att låta barnen få prova på att karda ullen själva men då jag själv anser att det är en ganska tung uppgift tror jag att det hade dragit ner barnets intresse. Jag hade kunnat låta barnen få prova på för att de skulle få känna hur det kändes. I min grupp valde vi att göra en tavla med Pippi Långstrump på vilket hade kunnat bli ett bra tema om det hade intresserat barnen. Det hade vart utvecklande för språket då man i skapande stund låter barnen prata och reflektera. Som pedagog kan man tänka på att nämna vad man gör, då barnen får höra nya begrepp. Under tiden man tovar får barnen även höra nya begrepp, använda sig av matematiska begrepp, problemlösning, dessutom får de använda sig av alla sina olika sinnen under tiden.

Tovning

En tovad tavla med Pippi Långstrump

 

 

 

 Tryck på textil

 

 På vår andra workshop fick vi testa på att göra tryck på textil med olika redskap. Detta är en sak jag definitivt kan tänka mig att testa på min VFU. För barnen kan det vara kul att få prova på att göra tryck med andra saker än det man vanligtvis använder för att göra tryck. Vi testade att göra tryck med toalettrullar, snören som vi doppade i färg, kavlar, våra egna händer med mera. Här får barnen en chans att tänka utanför ramarna då det inte finns några rätt eller fel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Textil och matematik

Björkdahl Ordell (2010) beskriver många fördelar med att använda sig av textil inom förskola och skola, dessa fördelar har de kommit fram till genom ett textilprojekt. Genom att använda sig av olika former av textilarbete kan barnen utveckla sin matematiska och språkförmåga. Resultatet av projektet visade att barn har enklare att utveckla sin matematiska förmåga och ta den till en ny nivå då barnen kunde räkna större tal än vad de kunde i matematikboken de hade. Dessutom fick barnen lära sig problemlösning då det ibland kunde stöta på hinder som krävdes att barnen fick tänka steget längre (ss. 3-4).  Textil kan man få in i förskolan och förskoleklass på många olika sätt. Med hjälp av ett snöre kan du tillexempel mäta och jämföra olika föremål, sig själv, sina kompisar med mera. På min andra fältdag satt jag och några barn och bläddrade i en bok om textil. Barnen blev inspirerade av detta och det resulterade i att vi allihopa satt och sydde olika saker resten av dagen. Här väcktes min tanke om mitt didaktiska material som jag ska göra under VFUn. Jag tänker spinna vidare på barnens intresse inom textil och göra ett material som jag tror vi kan ha mycket andvändning av i förskoleklassen. Mitt nästa projekt blir därmed att sy en egen handdocka, trots att jag inte har någon som helst erfarenhet av att sy.

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

 

Kursmål som berörs:

• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
•  förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser

 

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Wahlström Eva (2015) Workshop textil Campus Varberg [2015-02-09] & [2015-03-17]