Göteborgs stadsmuseum

På Göteborgs stadsmuseum fick vi gå igenom olika våningar för att komma till Barnens museum. På vägen fick vi följa ”Göteborg genom tiderna” som var själva basutställningen. De mesta som fanns att titta på var i glasmontrar och en del saker var ganska högt upp. Det fanns mycket att kolla på och på första våningen fanns det ett stort skepp som jag tror hade varit intressant för barnen. Jag kan tänka mig att detta skepp hade kunnat leda till många intressanta och roliga diskussioner. När vi kom till våningen längst upp kom vi till barnens museum. Det påminde lite om en lekhall då det var stora ytor där barnen kunde röra sig på och leka med klossar, åka rutschkana och klättra på en klättervägg.  Man kunde krypa genom tunnlar och det fanns många olika motorikaktiviteter. I ett hörn fanns det en snurra med Göteborgs slangord som man kunde sätta ihop. Den tror jag hade kunnat leda till många diskussioner om de olika orden och dess betydelse.

Barnens museum hade passat barn i alla åldrar tror jag. De andra utställningarna var mycket att se på men inte så mycket de fick känna på eller aktivera sig med. Av den anledningen tror jag att de utställningarna hade passat bättre för barn i 4-6 års åldern. Barnens museum hade däremot passat de flesta åldrarna. Då de fanns någonting för alla där. Eftersom de hade mycket yta att röra sig på fick de utveckla sin rumsuppfattning. För att utveckla sin rumsuppfattning är det bra om barnet får använda sig av hela sin kropp, skriver Hieberg Solem och Kirsti Lie Reikås (2004, s.77). Ett mål i Läroplan för förskolan är att varje barn ska sträva efter att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning (Lpfö 98 rev 2010, s10).

 

 

 

 

 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur