Språk - VFU

Ann-Catrin Svensson hade en föreläsning där hon tog upp några viktiga kompetenser inför läs och skrivinlärning.

• Fonologisk medvetenhet
• Grammatisk/syntaktisk och morfologisk förmåga
• Ordförråd
• Snabb tillgång till språket
• Verbalt minne
• Tidig skriftspråkig förmåga, tex bokstavskännedom

 VFU

Bornholms modellen

En metod för att lära sig läsa och skriva är ljudmetoden, som är en syntetisk metod. Det vill säga att man bildar en syntes genom att foga samman delarna (bokstavsljuden) till en helhet. För att barnen ska förstå den alfabetiska principen och utveckla sin fonologiska medvetenhet får de lära sig att känna igen en bokstavssymbol i taget och hur den låter. När de känner igen bokstaven och kan ljuda några av dem får de träna på att sätta ihop ljuden till ett kortare ord. Fokus ska inte ligga på hur orden stavas, utan hur det låter (Svensson 2009 s.113).

 

Denna metod fick jag stöta på under min verksamhetsförlagda utbildning då klassen hade arbetat enligt denna modell sedan höstens terminstart. Min handledare visade mig allt material de hade som tillhörde Bornholms modellen och hon berättade att denna modell hade hjälpt många barn i deras läs och skrivutveckling. De hade en ”handbok” med ett färdigskrivet schema som de hade följt så noggrant de kunnat.  

 

Bokstavssnurran

Jag var med under en aktivitet där vi skulle träna på ljuden. Varje barn fick varsitt kort med ett treljudsord på. Därefter fick de snurra på en platta med alfabetets alla bokstäver, när pilen stannade på en bokstav fick de barnet som snurrat försöka ljuda bokstaven och sedan kolla på sitt kort om bokstaven fanns med i ordet.

 

Veckans bokstav

Varje måndag presenterades ”veckans bokstav”. På fredagen skickades det alltid ut ett veckorbrev där de skrev vilken bokstav de skulle arbeta med. Alla barn fick då ta med sig någonting hemifrån som började på denna bokstav och sedan presentera det för klasskamraterna under samlingen. Om de ville fick de skriva sitt ord på tavlan. Därefter fick de samarbeta och lägga sig på golvet och forma bokstaven med hjälp av sina kroppar. De hade även en liten alfabetsbok där de klistrade in bokstaven, ritade saker som innehöll bokstaven och klistrade in bilder.

 

Ett mål i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är att eleven ska utveckla lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter

textens form och innehåll (s.223).

 

Om barn får delta i aktiviteter där de får tillfälle att använda sig av skriftspråket på ett roligt sätt utvecklar de sina kunskaper om skriftspråket som en naturlig del av vardagen. Både pedagoger och föräldrar spelar en stor roll för att skapa förutsättningar för barnet så att barnet får möjlighet att utforska skriftspråket (Laursen 2010  s.58).

 

 

Mål som berörs:

• Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

 

Referenser

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

 Tillgänglig på internet : http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

 Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Svensson, Ann-Katrin (2015). Föreläsning. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Campus Varberg [2015-01-19]