Flerspråkighet i förskolan

Vi alla kommer någon gång möta barn som behöver extra stöd med språkutvecklingen, i vissa fall kan det handla om flyktingbarn som precis kommit till Sverige eller som bara varit i Sverige under en kort period. Emma Almingefält (2015) beskrev sju olika faktorer som kan påverka dessa barns språkprogression och hur vi som pedagoger bör möta dessa barn för en gynnsam språkprogression.

Ålder
Barnets ankomstålder kan påverka barns språkinlärning. Om barnet kommer till Sverige innan de är 12-13 år kan de nå en infödd nivå av det svenska språket.

Kropp och själ
Saker som hänt innan flykten kan ka stor betydelse för hur den psykiska hälsan kommer att vara den första perioden när barnet kommit till Sverige. Händelserna i det nya landet har stor betydelse för hur barnets senare psykiska hälsa kommer att bli. Det är därför viktigt att vi som pedagoger ger barnet trygghet och rutiner och vi måste vara väl medvetna om vad barnet har sin "ryggsäck" och respektera detta.

Hjärnskador
Vissa barn drabbas av inre/yttre hjärnskador, tex hjärntumör, våldskador eller verbal dyspraxi.

Verbal dyspraxi innebär det att barnet inte kan forma munnen, vilket gör att de inte kan prata. Dessa barn måste lära sig explicit hur man formar munnen för de olika orden, det vill säga att pedagogen måste aktivt lära barnet medvetet hur man formar munnen för de olika orden.

Attityd och motivation

Föräldrarnas inställning till det nya språket kan komma att påverka barnets språkutveckling, både positivt och negativt. Har föräldrarna en negativ inställning och anser att det inte finns någon mening med att lära sig det nya språket eftersom de egentligen vill flytta hem till sitt hemland igen. Har föräldrarna denna negativa inställning till språket är det viktigt att pedagogen förtydligar för föräldrarna varför det är bra att deras barn lär sig språket. Det blir enklare för barnet att skaffa kompisar, delta i sociala sammanhang och de blir mer självständiga.

 

Kontakt med andraspråket

Gör en kartläggning ihop med föräldrarna över när barnet använder sig av andraspråket. I vilka domäner pratar barnet andraspråket? Hemma, förskolan, fritiden och så vidare. Därefter gör pedagogen, barnet och föräldrarna en språkplan för att sedan kunna arbeta vidare med barnets språkutveckling.

 

Vistelsetid och hur mycket sammanhängande tid i förskolan

Pedagogen ska försöka se till att barnet är på förskolan så mycket som möjligt då barnet behöver trygghet och struktur.

 

Pedagogerna

Pedagogerna spelar en stor roll för hur barnet språkprogression påverkas. Det gäller att pedagogerna visar intresse och engagemang för att barnet ska utveckla sin språkutveckling.

 

Ett mål i Läroplan för förskolan är att förskolan ska sträva efter att varje barn ska utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra (Lpfö 98 rev 2010, s.9).

 

Förskolan ska dessutom sträva efter att varje barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (s.9).

 

Mål som berörs i detta inlägg är:

• Redogöra för och problematisera olika villkor för hur barn med annat modersmål (L1) än
  svenska kan stödjas i sin språkutveckling, såväl i svenska som i sitt modersmål.

Referenser

 

 Alminefeldt, Emma, föreläsning. Flerspråkighet i förskolan. Campus Varberg, [2015-02-19]
 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442