Matematik - VFU

Formjakt med pinnar

En dag var vi ute i skogen. Min handdocka Nilla hade med sig ett uppdrag där barnen skulle hitta två pinnar var som var lika långa som barnens underarmar och lika tjocka som deras tummar. När barnen samlat in pinnarna fick de leka fritt men det var många som var nyfikna på vad vi skulle göra med pinnarna. När vi kom tillbaka till skolan ville Nilla se hur långt det kunde bli om man la alla pinnarna efter varandra. Barnen fick lägga sina pinnar efter varandra och den blev så lång så att vi fick använda oss av tre olika rum.





Därefter fick blev barnen indelade i grupper om ca fyra barn i varje grupp. Varje grupp fick en geometrisk form, som sedan blev namnet på deras grupp. Den första uppgiften de fick var att de skulle försöka forma sin geometriska form med hjälp av de pinnar de hade. Sedan fick de gå och leta upp varsin sak i klassrummet som hade samma form. De fick även papper och penna för att skriva ned eller rita de saker de hade hittat.




Utvärdering: Denna aktivitet utvecklades under tidens gång då jag egentligen bara hade en "grovplanering" och inte något färdig tanke om hur aktiviteten skulle bli. Jag hade planerat att arbeta med geometriska former, men jag var inte helt säker på vad vi skulle göra. Barnen verkade tycka att denna uppgift var spännande då det började med att de fick ett uppdrag som sedan utvecklades allt eftersom. De barnen som fick formen cirkel fick en rejäl utmaning när de skulle forma en cirkel med hjälp av pinnarna. Jag var där och stöttade dem men efter långa diskussioner med både mig och de andra barnen kom de fram till hur de skulle göra. De insåg att det hade blivit enklare om de hade en pinne till för att fylla ut tomrummet. Några barn från en annan grupp erbjöd en pinne eftersom de redan var klara med sin form.



När barnen diskuterade hur de skulle göra för att få cirkeln helt rund utvecklades de i sin förmåga att lösa matematiska problem. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det att skolan ska ge barnet förutsättningar att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Lgr 11 s.63). Heidberg Solem och Lie Reikerås (2004) menar att det är viktigt att barn utmanas inom geometri på olika sätt. En viktig del är att det ska vara meningsfullt för barnen och att barnen tycker det är relevant. Som pedagog måste man därför möta barnen halvvägs för att inspirera och underlätta för barnen samtidigt som vi ger dem möjlighet att utmanas (Heidberg Solem & Lie Reikerås2004 ss.120-121).


Mål som berörs:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Referenser

 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur