Världskulturmuseet i Göteborg

Jordlingar

Denna utställning hade jag gärna besökt med en barngrupp då det fanns mycket både se och göra. Genom utställningen fick man läsa allt om hur människan har utvecklats med tiden.

Alla texter som var uppsatta var väldigt lättlästa och det var enkelt att förstå vad det handlade om. I början fanns det roliga speglar som jag tror barnen hade uppskattat. På skyltarna som var uppsatta lite här och var kunde man läsa bland annat om rytmik och språk. Hade jag vart där med en barngrupp hade jag som pedagog fått läsa för barnen vilket för hoppningsvis hade lett till roliga diskussioner. På utställningen hade de en rytmikhörna där man kunde göra egen musik genom att flytta sig genom rummet. Det fanns även en stor sagohörna och en mysig plats där man kunde sitta och läsa. Det fanns även roliga spel som barn kan leka med och utforska. Ehrlin (2012) menar att det är stimulerande för språkutvecklingen att använda sig av musik som redskap i den pedagogiska miljön. Det behöver inte handla om att ha en musiksamling men det är viktigt att pedagogerna ser möjligheten att använda musik i verksamheten (s.148). Det kanske kan vara svårt att göra just dessa musikaktiviteter i verksamheten, men förhoppningsvis kan utställningen inspirera till att använda musik på ett nytt sätt. På en skylt stod det ett tips på hur man skulle göra för att komma ihåg saker. Tipset var att man skulle skriva upp det, vilket sedan ledde in på olika tecken. På en annan skylt stod det ”Är det ett språk om bara en kan prata det?” vilket jag tror hade lett till många diskussioner i en barngrupp. Detta hade man senare kunnat vidareutveckla ännu mer genom att prata om vad språk faktiskt är för något.
"Arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation"Lpfö 98 rev 2010 s.11). Som pedagog tycker jag att det är viktigt att vi samtalar om vad språk. Varför finns det flera språk? Varför har vi språk? Här kan man även arbeta med att få in andra språk, om man till exempel har ett barn med annat modersmål än svenska.









Referenser:

Ehrlin, Anna. Att starta musikprofil i förskolan , i Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

 

Musikworkshop 2

Musik i förskola och förskoleklass

Vi hade fått i uppgift att förbereda en aktivitet som vi sedan skulle göra för resten av klassen under vår andra workshop.

Vad?

Hur rör du dig till musiken?

Hur?

 Vi hade förberett genom att välja ut fyra stycken låtar av olika genrer. När vi satte på musiken fick de andra röra sig till musiken två och två, på det sättet de kände för att röra sig. Efter varje musikstycke fick de berätta varför de rörde sig som de gjorde, vilken känsla man fick, vad för instrument hörde de osv. De fick dessutom jämföra och reflektera över varför två låtar med samma instrument kunde låta så olika.

Varför?

Genom denna aktivitet får barnen uppleva många av de olika dimensioner som Ferm Thorgrensen (2012) beskriver. Strukturell musikalisk kunskap innebär att barnet får kunskaper om hur musiken är uppbyggd (2012 s.70). När barnen får spekulera kring vad det är för instrument och varför musiken låter som den gör får de förståelse för att alla låtar är uppbyggda på olika sätt. Emotionell musikalisk kunskap innebär att en viss känsla kan kopplas till olika slags musik (2012 s.71). Det får barnen öva på då de får dela sina tankar om vad de har för associationer till musiken jag sätter på. Om de inte vill delge sina tankar kan det ändå hända att de kommer på någonting i huvudet som de associerar till låten men det räcker att de fått upp den tanken i huvudet för att det skall utveckla den emotionella musikaliska kunskapen. När barnen får röra sig i samband med musiken får de chansen att utveckla sin kroppsliga musikaliska kunskap vilket betyder att man kan uppleva musik med hjälp av kroppen, rörelse eller dans (2012 s.71). De får även utveckla sin rumsuppfattning.
Ett mål i läroplan för grundskola är att eleven skall få förutsättningar att utveckla kunskaper om takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik (Lgr 11, s.52). Genom denna aktivitet får barnen chansen att utvecklas inom de områdena.

 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98 rev 2010, s10).

 

Instrument

Under eftermiddagen fick vi chansen att prova på olika instrument som vi kan ha användning för i förskolan. Vi fick prova på trummor, gitarr, xylofon, olika typer av maracas, bjällror med mera. Det jag fastnade för mest var trummorna och gitarren. Av tidigare erfarenhet vet jag att en gitarr kan göra en musikstund mycket lustfylld för barnen och det blir dessutom bekvämare för mig själv att sjunga om jag har en gitarr. Nackdelen med gitarren är att det kan vara svårt att få med barnen att spela gitarr eftersom den är ganska stor. Istället kan man barnen få spela på en ukulele, den ser ut precis som en gitarr fast i en mindre format. Trumman är även den något jag hade velat använda mig av i förskolan. Den är enkel att behärska och de finns i många olika storlekar. De mindre instrumenten är också mycket användbara i förskola och förskoleklass. De var ganska små och även de var enkla att behärska. Det hade vart kul att testa en musikstund där barnen fick spela på varsitt instrument och det är någonting jag vill prova på under min verksamhetsförlagda utbildning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenser

 

Ferm Thorgersen, Cecilia . Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn, i Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Lindahl, Karin (2015) Workshop musik Campus Varberg [2015-01-27]
 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page
Sökord: Drums, maracas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Musikworkshop 1

Musik

Under en workshop med Karin Lindal fick vi prova på en mängd olika musik och rytmik övningar som vi kan ha användning för i förskola och förskoleklass. Vi började med att värma upp kroppen och rösten gemensamt i en cirkel. För min egen del kändes det bra att börja med en enklare uppvärmning då jag enklare kunde slappna av efter detta. Utifrån mina tidigare erfarenheter har jag uppmärksammat att det oftast finns ett eller fler barn som oftast sitter tysta och stilla i början av samlingen men allt eftersom har de slappnat av, vilket gjort att de vågat testa sig fram och sjungit med. Därför tänker jag att det är bra att inleda en musiksamling med uppvärmning. När jag tidigare haft sångsamlingar med barn utan instrument har jag upplevt det som att alla barn inte tycker det är särskilt roligt. När vi på workshopen sjöng samtidigt som vi använde oss av instrument eller gjorde rörelser till upplevde jag att det blev enklare att sjunga då jag inte var lika fokuserad på att sjunga rätt. I framtididen kommer jag att försöka ha med både instrument som barnen själva kan spela och rörelser till sångerna, så att alla barn kan få chansen att känna att de varit med och deltagit i samlingen.

Rytmik

På workshopen fick vi lära oss att gå i samma puls som musiken. Allt eftersom fick vi även klappa till musiken för att lära oss om det var en helnot, halvnot, fjärdedelsnot eller en åttondelsnot. Efter ett tag blev det enklare att lyssna på musiken och sedan räkna ut vilket typ av not musiken spelades i. Detta är något jag skulle vilja prova med barnen i förskolan och förskoleklass. Som pedagog kan man börja på en enkel nivå, till exempel genom att gå i takt med musiken.

 

 

 

Musik och rörelse i förskola och förskoleklass

”Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal-och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.”( Lpfö98 rev 2010, s.7)

 ”Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer” (Lgr 80 s 100)

 Att använda sig av musik, dans och rörelse i förskolan hjälper barnen att utvecklas inom många områden. Barnen får chansen att utveckla sitt språk, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, grov/finmotorik, koordination och inlevelseförmåga. Dessutom medför det att barnet kan utveckla en god självkänsla och de får lära sig att tro på sig själva.

 

Referenser

Lindahl, Karin (2015) Workshop musik Campus Varberg [2015-01-23]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet:http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Sverige. Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl.