Avslutningsvis

Nu är sjätte terminen snart slut och det har varit ett lärorikt halvår. Jag har fått prova på en mängd olika saker som jag tidigare aldrig tänkt tanken på att testa. Jag har fått med mig många nya idéer som jag längtar till att få prova på i framtiden. En del av sakerna från de olika workshoparna har jag redan fått chansen att prova på under VFUn, men det finns mycket kvar att testa. Jag tycker att bild och textil har varit de jag fastnat för mest under denna termin. Bild har jag alltid tyckt vart roligt men efter workshoparna har jag förstått att bild är mer än bara att sitta och måla eller pyssla med barnen. Textil är något som aldrig varit min grej då jag inte funnit något intresse i det. Nu när jag fått prova på det både i skolan och i verksamheten har jag fått en helt ny bild av hur textil kan användas i förskolan.

 

I början var jag nervös över att ha min praktik i förskoleklass då jag inte var så insatt i vad det handlade om. Denna VFUperiod har varit den roligaste och mest givande av alla. Min handledare har gett mig den tid och plats jag behövt och jag känner verkligen att jag har lärt mig massor under VFUn.

 

Att använda sig av en digital portfolio i form av en blogg har varit både tufft och lärorikt. Jag har verkligen haft tid att reflektera över de olika ämnesområden som kursen innehåller, samtidigt som det ibland känts svårt. Jag har varit ganska sent ute med att skriva mina inlägg vilket jag ångrar idag. Hade jag fått göra om det hade jag skrivit ett inlägg ganska snart efter varje workshop eller museibesök och så vidare. Man lär sig av sina misstag.

Tack för mig // Johanna

Göteborgs stadsmuseum

På Göteborgs stadsmuseum fick vi gå igenom olika våningar för att komma till Barnens museum. På vägen fick vi följa ”Göteborg genom tiderna” som var själva basutställningen. De mesta som fanns att titta på var i glasmontrar och en del saker var ganska högt upp. Det fanns mycket att kolla på och på första våningen fanns det ett stort skepp som jag tror hade varit intressant för barnen. Jag kan tänka mig att detta skepp hade kunnat leda till många intressanta och roliga diskussioner. När vi kom till våningen längst upp kom vi till barnens museum. Det påminde lite om en lekhall då det var stora ytor där barnen kunde röra sig på och leka med klossar, åka rutschkana och klättra på en klättervägg.  Man kunde krypa genom tunnlar och det fanns många olika motorikaktiviteter. I ett hörn fanns det en snurra med Göteborgs slangord som man kunde sätta ihop. Den tror jag hade kunnat leda till många diskussioner om de olika orden och dess betydelse.

Barnens museum hade passat barn i alla åldrar tror jag. De andra utställningarna var mycket att se på men inte så mycket de fick känna på eller aktivera sig med. Av den anledningen tror jag att de utställningarna hade passat bättre för barn i 4-6 års åldern. Barnens museum hade däremot passat de flesta åldrarna. Då de fanns någonting för alla där. Eftersom de hade mycket yta att röra sig på fick de utveckla sin rumsuppfattning. För att utveckla sin rumsuppfattning är det bra om barnet får använda sig av hela sin kropp, skriver Hieberg Solem och Kirsti Lie Reikås (2004, s.77). Ett mål i Läroplan för förskolan är att varje barn ska sträva efter att utveckla sin förståelse för rum, form, läge och riktning (Lpfö 98 rev 2010, s10).

 

 

 

 

 

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

 

 

 

 

 

Världskulturmuseet i Göteborg

Jordlingar

Denna utställning hade jag gärna besökt med en barngrupp då det fanns mycket både se och göra. Genom utställningen fick man läsa allt om hur människan har utvecklats med tiden.

Alla texter som var uppsatta var väldigt lättlästa och det var enkelt att förstå vad det handlade om. I början fanns det roliga speglar som jag tror barnen hade uppskattat. På skyltarna som var uppsatta lite här och var kunde man läsa bland annat om rytmik och språk. Hade jag vart där med en barngrupp hade jag som pedagog fått läsa för barnen vilket för hoppningsvis hade lett till roliga diskussioner. På utställningen hade de en rytmikhörna där man kunde göra egen musik genom att flytta sig genom rummet. Det fanns även en stor sagohörna och en mysig plats där man kunde sitta och läsa. Det fanns även roliga spel som barn kan leka med och utforska. Ehrlin (2012) menar att det är stimulerande för språkutvecklingen att använda sig av musik som redskap i den pedagogiska miljön. Det behöver inte handla om att ha en musiksamling men det är viktigt att pedagogerna ser möjligheten att använda musik i verksamheten (s.148). Det kanske kan vara svårt att göra just dessa musikaktiviteter i verksamheten, men förhoppningsvis kan utställningen inspirera till att använda musik på ett nytt sätt. På en skylt stod det ett tips på hur man skulle göra för att komma ihåg saker. Tipset var att man skulle skriva upp det, vilket sedan ledde in på olika tecken. På en annan skylt stod det ”Är det ett språk om bara en kan prata det?” vilket jag tror hade lett till många diskussioner i en barngrupp. Detta hade man senare kunnat vidareutveckla ännu mer genom att prata om vad språk faktiskt är för något.
"Arbetslaget ska utmana barns nyfikenhet och begynnande förståelse för språk och kommunikation"Lpfö 98 rev 2010 s.11). Som pedagog tycker jag att det är viktigt att vi samtalar om vad språk. Varför finns det flera språk? Varför har vi språk? Här kan man även arbeta med att få in andra språk, om man till exempel har ett barn med annat modersmål än svenska.









Referenser:

Ehrlin, Anna. Att starta musikprofil i förskolan , i Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

 

Halland genom tiderna

Här fick vi möta olika tidsepoker enda fram till nutid. Det fanns både kläder, möbler och uppstoppade djur som användes i tiden. Det fanns egentligen hur mycket som helst att kolla på men man fick inte röra någonting. Om jag hade varit där med en barngrupp hade detta varit ett bra tillfälle att låta barnen använda kameror eller surfplattor för att istället ta kort på det som intresserade dem. Detta är något man kan använda sig av på alla museum man besöker med barnen, så länge det inte är fotoförbud. Kanske hittar barnen något som vi pedagoger inte ens lagt märke till? Det kanske visar sig att det är helt andra saker som intresserar dem. Om barnen själva får ta kort på vad de vill kan vi även närma oss barnens perspektiv. Jag tror inte att denna utställning hade vart jätterolig för de allra yngsta barnen. För de lite äldre, 3-6 åringar, hade det kanske fungerat bättre då det fanns mycket att diskutera kring. Vi fick även se delar av Bockstensmannens skelett och man fick även se hans kläder och läsa om honom. Här inne tror jag att det hade kunnat bli lite läskigt för några barn. Jag minns att jag själv var på denna utställning när jag var liten och jag kommer ihåg att jag tyckte det var riktigt läskigt då det var mörkt och lite kusligt där inne. Om man tänker gå dit med en barngrupp är det viktigt att man informerar barnen lite om vad de kommer att mötas av när de kommer in till Bockstensmannen.

 

I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kultur skapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa (Lpfö 98 rev 2010 s.6). Att göra denna typen av museibesök gör att barnet får en konkret inblick i hur det såg ut förr i tiden och de får även veta mer om historia.

 

Kursmål som berörs:

• Tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Lekstäver och orddjur

Denna utställning var väldigt rolig om man försökte sätta sig in ett barns perspektiv. Utställningen var inte så stor men själva innehållet i sig kan jag tänka mig lockar många barns intresse. Där inne fanns det stora bokstäver som man kunde flytta på, klossar med ord på som man kunde sätta ihop till nya ord, antingen riktiga eller påhittade ord. Där får barnen verkligen chansen att möta skriftspråket på ett roligt och meningsfullt sätt genom att leka sig fram. Den här utställnigen hade passat såväl yngre som äldre barn. De yngre barnen som ännu inte lärt sig skriva får ändå en chans att leka med bokstäver och de kanske till och med känner igen någon bokstav. Om man hade varit där med en barngrupp tror jag att pedagogens roll hade vart oerhört viktigt då man som pedagog kan hjälpa barnen att läsa vad de skrivit. Som pedagog kan man även själv sätta ihop ord till barnen som man sedan gemensamt kan ljuda. Med en barngrupp hade det funnits mycket att diskutera och samtala kring. Svensson (2005) menar att pedagogen måste vara beredd på att varje barns språkliga medvetenhet varierar (s.27).


"Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen" (Lpfö 98 rev 2010 s.6).

Översta bilden illustrerar ordbilden av endast versaler
Nedersta bilden illustrerar ordbilden av versaler och gemener

På Svenssons föreläsning "Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt" berättade hon att det är vanligast att barnen i förskolan lär sig att skriva sitt namn med stora bokstäver. Hon menar dock att för att vänja barn vid ordbilden kan det vara enklare för barn att se ordbildens mönster om det är skriver med små bokstäver, det vill säga gemena bokstäver. Om barnet skriver sitt namn med endast gemena bokstäver blir det enklare för dem att känna igen orden, då de gemena bokstäverna har staplar som går upp och ned. Skriver man enbart med versaler ser alla ordbilder i stort sett likadana ut(Svensson 2005, s.26). Detta är något jag själv kommer tänka på i mitt framtida yrke.

 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Svensson, Ann-Katrin (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Svensson, Ann-Katrin (2015). Föreläsning. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Campus Varberg [2015-01-19]

 

 

 

Navet

Eget skapande berättelser

• Lagom naturvetenskapliga utmaningar för åldersgruppen
• Lite kul
• Lite spänning
• Berättelse som engagerar barn
• Vill du att berättelsen är kopplad till något praktiskt att göra?
• Ta sig över "hinderbanan"
• Paus - eller mellanlandning som för handlingen framåt
• Under ytan

Vi fick några enkla tips på vad man kan tänka på när man ska skriva en egen naturvetenskaplig berättelse för barn. Vi fick även en mall att utgå ifrån där vi skulle ge huvudpersonerna i berättelsen en identitet. Vi skulle tänka på vad personen tyckte om, gjorde på fritiden, om den var glad/arg och så vidare. Detta var ganska svårt då jag själv fick lite prestationsångest och jag hade därför valt att inte göra detta ihop med barn. Både Piaget och Vygotskij menar att det är språkutvecklande för barnet om de sysselsätts och får nya erfarenheter (Svensson 2009, s.39).

Fissaft
Däremot hade Gunnarsson en egen bok med naturvetenskapliga berättelser i. Hon läste ett kapitel ur denna bok som handlade om Berta och fissaften. Vi fick sedan prova på att göra egen fissaft och till detta behövde vi:

• Bikarbonat
• Kålsaft eller blåbärssaft
• Vatten
• Olja

Vi började med att hälla bikarbonat och olja i ett provrör tills det blev två skikt. Då såg man har bubblorna från bikarbonatet åkte upp mot ytan. Därefter droppade vi ner kålsaften som sedan sjönk till botten. Sedan började det bubbla ännu mer då det nu hade bildats koldioxidgas. Nu ändrade det även färg eftersom att PH-värdet hade ändrats. Använde man sig av kålsaft fick man uppleva en fisliknande lukt då atomer och molekyler åker upp och sätter sig i näsan. Genom detta experiment får barnen utvecklar sin förståelse för naturvetenskap, enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen (Lpfö 98, rev. 2010, s.10).


Egna tankar:
Enligt Läroplan för förskolan ska förskolläararen ansvara för att varje barn stimuleras och utmanas i sitt intresse för naturvetenskap och teknik (Lpfö 98 rev 2010 s.11. Jag tror att detta hade varit ett uppskattat experiment att göra ihop med barn. Det var kul även för oss vuxna att se vad som hände. Vi funderade över en del begrepp vi använt oss av under dagen och vi kom överens om att det var mycket matematiska begrepp. Hela dagen förde vi diskussioner med varnadra vilket gör att det blir en språkutvecklande aktivitet. Enligt den sociokognitiva teorin medför socialt samspel att barn vill kommunicera, vill tala, lär sig hur språk används, lär sig producera tal och lär sig språkregler (Svensson 2009, s 40). Gunnarson menar att vi ska lära barn sakers riktiga namn redan från början, till exempel decilitermått, millilitermått osv. Detta för att underlätta för barnen då de slipper lära om på nytt senare i livet.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gunnarsson, Anna 2015. Workshop, navet. Campus Varberg [2015-03-03]

Universeum

Universeum är en plats där du får stöta på många olika klimat. Vi började med att gå igenom regnskogen där vi fick se en mängd olika djur. Hade jag varit där med en barngrupp hade vi kunnat diskutera varför det kändes varmt och fuktigt där inne då jag tror att det är något de flesta barn hade reagerat på. Vi fick se såväl nordiska fiskar som tropiska djur. Det fanns fåglar som flög fritt genom rummet vilket jag tror hade varit spännande för barnen.  Vi fick även se apor som hoppade omkring i rummet. Här inne fanns det mycket att se och det hade funnits mycket att diskutera kring om vi hade vart där med en barngrupp. Frågor vi funderade kring var, varför finns det olika klimat och vilka klimat finns det? Varför har vi så olika typer av djur på olika ställen i världen?

"Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid" (Lpfö 98 rev 2010, s.7). Här ges utrymme att diskutera klimatfrågor och hur det vi gör kan påverka resten av världen.

 

Odla bakterierNär vi gick vidare stötte vi på en forskare som ville visa oss hur man odlade bakterier och hur man sedan dödade bakterierna. Jag antar att hon förklarade det på en mer avancerad nivå för oss då vi är vuxna. Det var kul att få prova på men det kändes nästan lite komplicerat när hon förklarade. Jag förmodar att hon hade förklarat på ett annat sätt om vi hade haft en barngrupp med oss.


När vi dödat bakterierna ändrade de färg till blått

Bakterier

 





Istiden

 

På ett ställe fick vi gå ut på en balkong där vi fick se mammuttar och andra djur som levde under istiden. Här tror jag att många barn hade känt igen delar av filmen "Ice age" vilket jag tror hade gjort det än mer intressant för barnen. De hade byggt djuren så att de kunde röra på sig vilket gjorde det hela mycket mer levande. Här hade man med en barngrupp kunnat diskutera kring de olika skillnader mellan nutid och dåtid. Varför lever inte dessa djur idag? 

 

"Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra ska stödjas "(Lpfö 98 rev 2010, s4). Här kan vi även diskutera skillnader mellan olika levnadssätt och acceptera att det finns andra sätt att leva på än det sätt jag själv lever på. Skillnader kan göras mellan såväl olika världsdelar som mellan en barngrupp.



 

 

 

Experiment

Under hela vistelsen på Universeum ges man möjlighet att prova och experimentera. De har även en teknik avdelning där man får prova på många olika saker. Vi tog på oss en dräkt med kardborrband och sedan skulle man hoppa upp på en vägg där man sedan fastnade. Vi testade vår reaktionsförmåga genom att stå vid en maskin som släppte ned pinnar lite titt som tätt, och så snabbt som möjligt skulle man fånga pinnarna. Vi provade även att göra såpbubblor på ett ljusbord. Det finns som sagt mycket att se på Universeum och det finns antagligen någonting för alla som lockar ens intresse. Ett problem skulle kunna vara att det finns så mycket att se och så mycket att testa så att det hade vart svårt att ge varje barn den tid den behöver. Jag tror att man hade behövt välja ut vissa delar av Universeum där man skulle lägga lite extra tid. D

 et kan man i så fall göra i förväg genom att rösta i barngruppen, eller observera vad som intresserar dem mest. Jag tror dock att det bästa hade varit att lägga fokusera på teknik avdelningen då det finns så mycket att se och prova på där. Självklart hade jag velat gå igenom hela Universeum med barngruppen, men jag tror det kan vara bra att ha ett ämne där man lägger mest tid på.

 

 

 

Övrigt

När man förflyttade sig mellan de olika våningarna och rummen hade de även tänkt på att förflyttningen skulle vara lärorik. De hade nämligen satt upp skyltar med talraden, numrerat räcket till trappan och satt upp olika antal streck på räcket. Här får barnen öva på räkneordens ordning vilket innebär att varje räkneord måste komma i en bestämd ordning som sedan följs av nästa bestämda räkneord (Sterner & Johansson 2006, s.75).

 



 

 

Referenser:

 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Sterner, Görel & Johansson, Bengt (2006). Räkneord, uppräkning och taluppfattning. I Doverborg, Elisabet, Doverborg, Elisabet & Emanuelsson, Göran (2006). Små barns matematik: erfarenheter från ett pilotprojekt med barn 1 - 5 år och deras lärare. 1. uppl. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet

 

 



 

 

 

 

 

Analys och metod av examensarbete

Nästa termin är det dags att skriva examensarbetet och som en förberedelse inför detta fick vi i uppgift att analysera ett tidigare examensarbete. Detta var en gruppuppgift och det vi skulle analysera var: ämnet, inledningen, syftet, bakgrunden, teorianknytningen, metoden, resultatet, diskussionen. Vi skulle även fundera över vad som var bra med uppsatsen, vad som var mindre bra och hur vi själva hade gjort.

Miljön som språkligt verktyg - pedagogers tankar kring inomhusmiljöns möjligheter
Persson och Rickardsson skrev om inomhusmiljön som språkligt verktyg. De hade använt sig av intervjuer för att närma sig pedagogers tankar kring inomhusmiljöns språkmöjligheter.

Vad lärde jag mig av denna uppgift?
När jag läste uppsatsen första gången tyckte jag att den var riktigt bra skriven och jag tyckte det var svårt att hitta något som var mindre bra. Jag fick läsa om uppsatsen flera gånger för att kunna hitta saker som jag själv hade gjort annorlunda. Det var lärorikt att granska en uppsats på en djupare nivå då det är något jag kan ta med mig till nästa termin när det är dags för mig att skriva examensarbete. Vi ansåg att forskarna hade intervuat för få pedagoger då vi upptäckte att diskussionen blev ganska tråkig att läsa då alla pedagoger svarat i stort sett likadant. Jag tyckte även att forskarna hade fått med mycket och relevant litteratur vilket gjorde att det var enkelt att sätta sig in i uppsatsen redan från början. Det är något jag själv kommer att tänka på när jag skriver min uppsats.

Mål som berörs:

• Kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.

Imaginary Gardens - weeding and watering

Imaginary Gardens – weeding and watering är en konstutställning på Varbergs kulturhus Komedianten. Utställningen är gjord av Love Enqvist och det gemensamma temat för utställningen är trädgård. Han utgår efter de platser i samhället som är gemenamma för oss att nyttja.

När jag först kom in på komediantens utställning Imaginary Gardens – weeding and watering tyckte jag inte alls att det var någonting för barn. Konsten på väggarna gick i gråskala och det kändes på något sätt ganska dystert. Det mina ögon drogs till var ett stort bord fullt med ”lerklumpar” och jord på. Jag visste inte säkert vad det var för något men jag fick känslan av att det var något jag hade kunnat få användning för i förskolan. Det visade sig vara så kallade ”fröbomber”. Man skulle ta en lerklump och sedan platta ut den. Därefter skulle man lägga i jord och två- tre frön, för att sedan knåda ihop leran som man ville. Tanken med detta var att alla fröbomber skulle spridas ut i Varberg för att se om det blev någonting av dem.  Mitt första intryck av denna utställning var att det inte fanns så mycket som kan locka barnen, förutom fröbomberna.

 

 

 

Jag hade dock turen att gå på denna utställning med min förskoleklass under VFUn och efter det ändrade jag åsikt. Barnen var inte jätteintresserade av konsten som hängde på väggarna, men själva ämnet ”trädgård” var mycket uppskattat. När vi kom dit fick vi höra en saga om en tjuv som snodde en väska med frön, som han sedan spred ut över hela landet. Tillslut växte det blommor och växter överallt och hela landet blev en färggladare och finare plats. Boken fångade barnens uppmärksamhet och de ställde många frågor under tiden som guiden försökte svara på så gott det gick.  Efteråt fick barnen gå och sätta sig på mattan där växterna var inspirerade av japan. Eftersom utställningen hållit på ett tag hade några blommor vissnat och därför hade de på komedianten vart tvungna att byta ut några blommor till plastblommor. Jag såg inte att det var plastblommor, men ett barn la märke till detta vilket tillslut ledde till en stor diskussion om plastblommor. Sedan mitt förra besök visste jag att vissa blommor ”skulle” vara vissna och att några av krukorna var gjorda av gamla rör och sådant som kan ses som skräp. När jag besökte utställningen första gången trodde jag att detta skulle kunna bli ett samtalsämne, men där hade jag fel. Jag tyckte att guiden bemötte detta på ett bra sätt då hon lät diskussionen om plastblommor fortgå.

 

 

Konst för barn- Varför?

Bendroth Karlsson och Karlsson Heikiö (2012) skriver om varför vi ska låta barn möta konst. De menar att vi ska ge barn möjligheten att möta konst då barnen ska inkluderas i kulturlivet och kunna delta i samhällslivet. Det handlar mycket om vilken inställning man själv har för att konst ska kunna förmedlas till barn. Det finns inte ett rätt sätt att förstå konst utan det handlar om att konst är mer än bara en tolkning av verket i sig. Det kan röra sig om att ta del av kunskaper om konstnären, olika material som används, tekniker, tid och rum och även de sammanhang som konstverken producerats i (Bendroth Karlsson och Karlsson Heikiö 2014 ss.50-51). I detta blev barnens fokus på sammanhanget till konsten. Berättelsen om tjuven som spred ut frön verkade vara det som intresserade barnen mer än själva konsten i sig.

 

Mål som berörs:

• kritiskt granska och analysera olika vetenskapliga texter med relevans för kursens innehåll och för den kommande yrkesrollen.
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

 

Referenser

 

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Matematik - VFU

Formjakt med pinnar

En dag var vi ute i skogen. Min handdocka Nilla hade med sig ett uppdrag där barnen skulle hitta två pinnar var som var lika långa som barnens underarmar och lika tjocka som deras tummar. När barnen samlat in pinnarna fick de leka fritt men det var många som var nyfikna på vad vi skulle göra med pinnarna. När vi kom tillbaka till skolan ville Nilla se hur långt det kunde bli om man la alla pinnarna efter varandra. Barnen fick lägga sina pinnar efter varandra och den blev så lång så att vi fick använda oss av tre olika rum.





Därefter fick blev barnen indelade i grupper om ca fyra barn i varje grupp. Varje grupp fick en geometrisk form, som sedan blev namnet på deras grupp. Den första uppgiften de fick var att de skulle försöka forma sin geometriska form med hjälp av de pinnar de hade. Sedan fick de gå och leta upp varsin sak i klassrummet som hade samma form. De fick även papper och penna för att skriva ned eller rita de saker de hade hittat.




Utvärdering: Denna aktivitet utvecklades under tidens gång då jag egentligen bara hade en "grovplanering" och inte något färdig tanke om hur aktiviteten skulle bli. Jag hade planerat att arbeta med geometriska former, men jag var inte helt säker på vad vi skulle göra. Barnen verkade tycka att denna uppgift var spännande då det började med att de fick ett uppdrag som sedan utvecklades allt eftersom. De barnen som fick formen cirkel fick en rejäl utmaning när de skulle forma en cirkel med hjälp av pinnarna. Jag var där och stöttade dem men efter långa diskussioner med både mig och de andra barnen kom de fram till hur de skulle göra. De insåg att det hade blivit enklare om de hade en pinne till för att fylla ut tomrummet. Några barn från en annan grupp erbjöd en pinne eftersom de redan var klara med sin form.



När barnen diskuterade hur de skulle göra för att få cirkeln helt rund utvecklades de i sin förmåga att lösa matematiska problem. Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem står det att skolan ska ge barnet förutsättningar att använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser (Lgr 11 s.63). Heidberg Solem och Lie Reikerås (2004) menar att det är viktigt att barn utmanas inom geometri på olika sätt. En viktig del är att det ska vara meningsfullt för barnen och att barnen tycker det är relevant. Som pedagog måste man därför möta barnen halvvägs för att inspirera och underlätta för barnen samtidigt som vi ger dem möjlighet att utmanas (Heidberg Solem & Lie Reikerås2004 ss.120-121).


Mål som berörs:

• redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser

• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden.

• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

Referenser

 

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

 

Språk - VFU

Ann-Catrin Svensson hade en föreläsning där hon tog upp några viktiga kompetenser inför läs och skrivinlärning.

• Fonologisk medvetenhet
• Grammatisk/syntaktisk och morfologisk förmåga
• Ordförråd
• Snabb tillgång till språket
• Verbalt minne
• Tidig skriftspråkig förmåga, tex bokstavskännedom

 VFU

Bornholms modellen

En metod för att lära sig läsa och skriva är ljudmetoden, som är en syntetisk metod. Det vill säga att man bildar en syntes genom att foga samman delarna (bokstavsljuden) till en helhet. För att barnen ska förstå den alfabetiska principen och utveckla sin fonologiska medvetenhet får de lära sig att känna igen en bokstavssymbol i taget och hur den låter. När de känner igen bokstaven och kan ljuda några av dem får de träna på att sätta ihop ljuden till ett kortare ord. Fokus ska inte ligga på hur orden stavas, utan hur det låter (Svensson 2009 s.113).

 

Denna metod fick jag stöta på under min verksamhetsförlagda utbildning då klassen hade arbetat enligt denna modell sedan höstens terminstart. Min handledare visade mig allt material de hade som tillhörde Bornholms modellen och hon berättade att denna modell hade hjälpt många barn i deras läs och skrivutveckling. De hade en ”handbok” med ett färdigskrivet schema som de hade följt så noggrant de kunnat.  

 

Bokstavssnurran

Jag var med under en aktivitet där vi skulle träna på ljuden. Varje barn fick varsitt kort med ett treljudsord på. Därefter fick de snurra på en platta med alfabetets alla bokstäver, när pilen stannade på en bokstav fick de barnet som snurrat försöka ljuda bokstaven och sedan kolla på sitt kort om bokstaven fanns med i ordet.

 

Veckans bokstav

Varje måndag presenterades ”veckans bokstav”. På fredagen skickades det alltid ut ett veckorbrev där de skrev vilken bokstav de skulle arbeta med. Alla barn fick då ta med sig någonting hemifrån som började på denna bokstav och sedan presentera det för klasskamraterna under samlingen. Om de ville fick de skriva sitt ord på tavlan. Därefter fick de samarbeta och lägga sig på golvet och forma bokstaven med hjälp av sina kroppar. De hade även en liten alfabetsbok där de klistrade in bokstaven, ritade saker som innehöll bokstaven och klistrade in bilder.

 

Ett mål i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är att eleven ska utveckla lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter

textens form och innehåll (s.223).

 

Om barn får delta i aktiviteter där de får tillfälle att använda sig av skriftspråket på ett roligt sätt utvecklar de sina kunskaper om skriftspråket som en naturlig del av vardagen. Både pedagoger och föräldrar spelar en stor roll för att skapa förutsättningar för barnet så att barnet får möjlighet att utforska skriftspråket (Laursen 2010  s.58).

 

 

Mål som berörs:

• Kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma.

• Redogöra för och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

 

Referenser

Holm, Lars & Laursen, Helle Pia (red.) (2010). Språklig praxis i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

 Tillgänglig på internet : http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

 Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

 

Svensson, Ann-Katrin (2015). Föreläsning. Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt. Campus Varberg [2015-01-19]