Textil i förskola

Tovning

På vår första workshop fick vi testa på att tova. Att tova innebär att man gör filt av ullfibrer. När man arbetar in varmt såpavatten med ullen häftas fibrerna ihop och bildar en sammanhängande massa. Som pedagog ska vi ge barnen möjlighet att utveckla sin skaparlust och upptäckarförmåga. Genom att använda sig av tovning får barnen chansen att använda sig av alla sina sinnen(Björkdahl Ordell 2010, s.17). Min grupp tovade en egen tavla och jag upplevde det som en rogivande och rolig sak att göra gemensamt.  Ett problem som kan uppstå om man skulle göra detta med en barngrupp är att pedagogen får hjälpa till lite väl mycket. När vi använde ”stickan” för att sätta fast saker på vår tavla var det lätt att man stack sig. Detta tyckte jag var en av de roligaste sakerna när vi gjorde vår tavla och det hade känts tråkigt att behöva ta över den uppgiften från barnen då jag tror att många hade tyckt det hade varit roligt. Till förskolan hade jag valt att köpa in färdigkardad ull trots att det förmodligen blir lite dyrare. Det hade vart kul att låta barnen få prova på att karda ullen själva men då jag själv anser att det är en ganska tung uppgift tror jag att det hade dragit ner barnets intresse. Jag hade kunnat låta barnen få prova på för att de skulle få känna hur det kändes. I min grupp valde vi att göra en tavla med Pippi Långstrump på vilket hade kunnat bli ett bra tema om det hade intresserat barnen. Det hade vart utvecklande för språket då man i skapande stund låter barnen prata och reflektera. Som pedagog kan man tänka på att nämna vad man gör, då barnen får höra nya begrepp. Under tiden man tovar får barnen även höra nya begrepp, använda sig av matematiska begrepp, problemlösning, dessutom får de använda sig av alla sina olika sinnen under tiden.

Tovning

En tovad tavla med Pippi Långstrump

 

 

 

 Tryck på textil

 

 På vår andra workshop fick vi testa på att göra tryck på textil med olika redskap. Detta är en sak jag definitivt kan tänka mig att testa på min VFU. För barnen kan det vara kul att få prova på att göra tryck med andra saker än det man vanligtvis använder för att göra tryck. Vi testade att göra tryck med toalettrullar, snören som vi doppade i färg, kavlar, våra egna händer med mera. Här får barnen en chans att tänka utanför ramarna då det inte finns några rätt eller fel.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Textil och matematik

Björkdahl Ordell (2010) beskriver många fördelar med att använda sig av textil inom förskola och skola, dessa fördelar har de kommit fram till genom ett textilprojekt. Genom att använda sig av olika former av textilarbete kan barnen utveckla sin matematiska och språkförmåga. Resultatet av projektet visade att barn har enklare att utveckla sin matematiska förmåga och ta den till en ny nivå då barnen kunde räkna större tal än vad de kunde i matematikboken de hade. Dessutom fick barnen lära sig problemlösning då det ibland kunde stöta på hinder som krävdes att barnen fick tänka steget längre (ss. 3-4).  Textil kan man få in i förskolan och förskoleklass på många olika sätt. Med hjälp av ett snöre kan du tillexempel mäta och jämföra olika föremål, sig själv, sina kompisar med mera. På min andra fältdag satt jag och några barn och bläddrade i en bok om textil. Barnen blev inspirerade av detta och det resulterade i att vi allihopa satt och sydde olika saker resten av dagen. Här väcktes min tanke om mitt didaktiska material som jag ska göra under VFUn. Jag tänker spinna vidare på barnens intresse inom textil och göra ett material som jag tror vi kan ha mycket andvändning av i förskoleklassen. Mitt nästa projekt blir därmed att sy en egen handdocka, trots att jag inte har någon som helst erfarenhet av att sy.

 

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, (Lpfö 98 rev 2010, s.10)

 

Kursmål som berörs:

• Redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser.
•  förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser.

Referenser

 

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010). Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Wahlström Eva (2015) Workshop textil Campus Varberg [2015-02-09] & [2015-03-17]

 

Musikworkshop 2

Musik i förskola och förskoleklass

Vi hade fått i uppgift att förbereda en aktivitet som vi sedan skulle göra för resten av klassen under vår andra workshop.

Vad?

Hur rör du dig till musiken?

Hur?

 Vi hade förberett genom att välja ut fyra stycken låtar av olika genrer. När vi satte på musiken fick de andra röra sig till musiken två och två, på det sättet de kände för att röra sig. Efter varje musikstycke fick de berätta varför de rörde sig som de gjorde, vilken känsla man fick, vad för instrument hörde de osv. De fick dessutom jämföra och reflektera över varför två låtar med samma instrument kunde låta så olika.

Varför?

Genom denna aktivitet får barnen uppleva många av de olika dimensioner som Ferm Thorgrensen (2012) beskriver. Strukturell musikalisk kunskap innebär att barnet får kunskaper om hur musiken är uppbyggd (2012 s.70). När barnen får spekulera kring vad det är för instrument och varför musiken låter som den gör får de förståelse för att alla låtar är uppbyggda på olika sätt. Emotionell musikalisk kunskap innebär att en viss känsla kan kopplas till olika slags musik (2012 s.71). Det får barnen öva på då de får dela sina tankar om vad de har för associationer till musiken jag sätter på. Om de inte vill delge sina tankar kan det ändå hända att de kommer på någonting i huvudet som de associerar till låten men det räcker att de fått upp den tanken i huvudet för att det skall utveckla den emotionella musikaliska kunskapen. När barnen får röra sig i samband med musiken får de chansen att utveckla sin kroppsliga musikaliska kunskap vilket betyder att man kan uppleva musik med hjälp av kroppen, rörelse eller dans (2012 s.71). De får även utveckla sin rumsuppfattning.
Ett mål i läroplan för grundskola är att eleven skall få förutsättningar att utveckla kunskaper om takt och rytm i lekar, danser och rörelser till musik (Lgr 11, s.52). Genom denna aktivitet får barnen chansen att utvecklas inom de områdena.

 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98 rev 2010, s10).

 

Instrument

Under eftermiddagen fick vi chansen att prova på olika instrument som vi kan ha användning för i förskolan. Vi fick prova på trummor, gitarr, xylofon, olika typer av maracas, bjällror med mera. Det jag fastnade för mest var trummorna och gitarren. Av tidigare erfarenhet vet jag att en gitarr kan göra en musikstund mycket lustfylld för barnen och det blir dessutom bekvämare för mig själv att sjunga om jag har en gitarr. Nackdelen med gitarren är att det kan vara svårt att få med barnen att spela gitarr eftersom den är ganska stor. Istället kan man barnen få spela på en ukulele, den ser ut precis som en gitarr fast i en mindre format. Trumman är även den något jag hade velat använda mig av i förskolan. Den är enkel att behärska och de finns i många olika storlekar. De mindre instrumenten är också mycket användbara i förskola och förskoleklass. De var ganska små och även de var enkla att behärska. Det hade vart kul att testa en musikstund där barnen fick spela på varsitt instrument och det är någonting jag vill prova på under min verksamhetsförlagda utbildning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenser

 

Ferm Thorgersen, Cecilia . Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn, i Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Lindahl, Karin (2015) Workshop musik Campus Varberg [2015-01-27]
 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

Bildkälla: https://commons.wikimedia.org/wiki/Main_Page
Sökord: Drums, maracas